Om du själv får välja kan ensamheten behövas ibland. Du behöver få rå dina tankar och din tid för dig själv. Det är när ensamheten drabbar en, utan varning, som den blir svår att hantera. Jag är en människa som har förmånen att varken behöva vara eller känna mig ensam. Visst finns det stunder när jag känner behov av att bara vara för mig själv. De är inte ofta, snarare oerhört sällan och de är snabbt övergående.
Runtomkring finns det människor som jag behöver och som behöver mig. Detta fyller mig med en innerlig känsla av trygghet och kärlek. När någon i vår närhet behöver en utsträckt hand så räcks här ut fler än vi kan fatta. Och famnarna som öppnas är varma och omhändertagande. Det är så skönt att veta - för ensam är inte stark när vi behöver en hand att hålla i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar