Full lördag!

Tidig morgon om än inte planerad. Sovmorgonstiden är tydligen förbi. Huvudvärk men ändå fylld av energi. Dags att infria löftet till dottern om vita garderobsdörrar. Perfekt väder för att måla utomhus men gräsmattan för lång. En tur med gräsklipparen senare stod det rollning på schemat. Lite lunch och däremellan sliter vi på tvättmaskin och torktumlare. Ytterligare en tur, denna gång efter svamp. Ca 20 liter gula, skogsluktande kantareller och en härlig blandning av rensning, glada tillrop och förvällning i gott sällskap. Som avslutning på dagen blev det soffhäng och mys. En lång och göromålsfylld  lördag når sitt slut och vad är väl en bal mot en nybäddad bädd?

Åkerö!

Det ligger en doft av höst i luften. Den är klar och distinkt och känns ren på nåt vis. Doft av skog och av mark, lite unket och murket. Tecken på förfall men ändå början på nåt nytt. I gräset ligger äpplen och dess arom sprids vida omkring. Vad kan mätas med den doft som ett röd-grönt, skimrande äpple kan ge från sig. Ett saftigt, läskande och alldeles underbart Åkerö från egen trädgård.

Drömma kan man!

Oj, jag är fullproppad och korvstoppad. En fantastiskt givande och inspirerande eftermiddag i Smartboardens tecken. Där finns allt man drömmer om att kunna använda i det dagliga arbetet med elever. Jag ser en  utveckling av min planering, min undervisning och kanske främst, elevernas lärande. Ett hjälpmedel och ett verktyg som jag inte ens kan skönja begränsningar i. Jag är såld, helt begeistrad till och med rentav förälskad. Tyvärr är min kärlek obesvarad, eller egentligen är det så illa att jag saknar ett föremål för min förälskelse. För där finns ingen Smartboard på väggen i mitt klassrum. Hur gärna jag än vill eller önskar att det vore så, men jag tänker inte ge mig. En dag ska jag använda de kunskaper jag fick med mig idag och fram tills dess gör jag det jag kan med de förutsättningar jag har. För sluta hoppas och drömma det gör jag icke...

Första dagen!

Så stod jag där i dörröppningen med öppen famn och hjärta och tog emot de "sommarlovsväxta". Brunbrända, finklädda och förväntansfulla steg de in i klassrummet efter att "fröken" fått en snabb kram. Tjejernas lite längre och innerligare och grabbarnas aningens generade och i förbigående. Ett hjärta att hänga om halsen fick jag och en guldmedalj i OS kan inte vara mer värd. En stor dag för oss alla och Karin Boyes fina dikt klingade i mitt huvud. För visst har hon rätt i att målet inte alltid är det viktigaste utan själva resan. Och vi står återigen inför ett stort äventyr som vi ska erövra tillsammans.

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång. Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.

Liten blir stor!

Jag vet inte hur det gick till eller vart tiden tog vägen men det är bara att "gilla läget". Min lilla, söta kickunge har vuxit upp till en vacker, ung dam. I morgon tar hon klivet in i gymnasievärlden. En ambitiös, målinriktad tjej som vet vad hon vill. Eftersom hon är våg måste hon väga allt, för och emot och om igen men har hon väl bestämt så är det så det blir. Helt omärkt har åren inte gått förbi men ärren har stärkt henne och format henne till den ödmjuka, fina tjej hon är. Oavsett hur stor hon blir eller vart framtiden tar henne så kommer hon alltid vara min lilla kickunge och ha den största platsen i mitt hjärta. 

Skolstart!

Lite pirrar det nog trots att det mesta är välbekant. Skolan, klassrummet, kollegor och till och med "barna" är desamma. Det är precis så här det ska kännas, lite fjärilar i magen som fladdrar till och lite kaos i huvudet, över allt som ska vara fix och färdigt. Det är säkert så här det känns inför en nyuppsatt teater. I morgon är det premiär för den första i raden av en mängd föreställningar. Min publik är samtidigt mina medspelare och rollerna förändras under tiden. Jag längtar efter det mesta och bävar för en del men som alltid slås jag av hur mycket jag älskar detta jobb.

Jag har hört...

Jag har hört att nu ska det satsas på skolan. I tidningar, radio och tv, överallt skrivs det och pratas det om att nu - nu är det dags. Vart jag än vänder mig så är där en liten notis, en ledare, en stor artikel eller hela uppslag om att nu är det skolan som ska lyftas. Inte ens på min fb eller i min mailbox kan jag undgå det. Och det är precis som det ska. Det är synnerligen på tiden. Men, ja där är ett stort MEN... Vi märker inte av det i skolan. Inte har vi mer resurser, varken personal eller material. Vad gäller läromedel och utrustning för IKT så ligger vi i bakvattnet och simmar motströms. Ny läroplan har vi fått, en bra och tydlig. Plus! Lärarlegitimation! Helt ok! Även om det tagit tid och varit rörigt med bestämmelserna. Dock ser vi ingen satsning ute i skolorna, klassrummen eller i lönebeskedet. 123:-/elev att köpa läromedel för. Färgen till våra skrivare lyser med sin frånvaro, kopiatorn har sett sina bättre dagar och går snart inte att skrämmas till fler utskrifter. Förbrukningsmaterialet är ett minne blott och material till estetisk verksamhet existerar bara i våra visioner. Ändå klagar jag inte! Jag har världens bästa jobb som jag älskar. Kanske ser jag inget av de utlovade satsningarna på mina skola men jag ser engagerad personal, en pedagogiskt drivande rektor och elever som vill, vågar och kan. Vi satsar allt, hela vägen fullt ut! Så nu väntar vi bara på att få det stöd och de resurser som krävs!

Romantik

Alla behöver vi lite romantiskt skimmer i vår vardag. En liten smekning i förbigående eller händer som söker varann. Slösande de där viktiga orden som vi inte kan höra nog av. Små bevis av omtänksamhet gömda lite här och var. Ibland vill vi höra svaren innan vi ställer frågan och få utan att be. Att vara nära intill och känna längtan om så inte är. Ögonblick av besvarad uppmärksamhet och ömhetsbevis. Den där okontrollerade glädjen vid det oväntade mötet. Kärlek när den är, delas och varar för evigt.