Tro det eller ej!

Med hjälp av världens bästa Juliette har jag tagit ett ryck i gillestugan. Prylar! Det är så mycket prylar, fina, fula, värdefulla, minnesrika och SKRÄP! En ljusstake här, en ljuslykta där, ett askfat? (Vi röker inte!) Gamla prylar, ärvda ting, nya saker, loppisprylar allt i en salig blandning men nu ska det bort. Ja, inte allt men massor. Undrar när Bra & Begagnat har öppet och undrar om någon annan vill ha vårt gamla skräp. Vi sorterar i högar, en hög för sopor, en för B&B, en för barnen att dela på (om de vill ha, förstås) och en hög som ska återanvändas. Det är svårt att skiljas från en del och det gör lite ont i hjärtat men det är ju bara prylar och man får inget med sig. - Men, den här kan vi inte kasta, säger dottern! - Jo, säger jag, den är inget att ha, men den här har jag fått efter... - Nej, säger dottern bestämt, vi skulle ju kasta! Ja, det är inte lätt, för även vi har olika relationer till prylarna. Men nåt ska vi väl ända kunna göra oss av med, eller...?