I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

torsdag 6 oktober 2011

Fjorton år!

För fjorton år sedan kom det ett nytt litet liv till världen. Hon hade kolsvart hår och mörkt, mörkt bruna ögon. Liten och nätt med små naglar som rosa snäckor. Vi hade väntat ett tag på detta underverk och hon var så efterlängtad. Två stolta bröder stod vid hennes sida och höll hennes små händer, varsamt och vördnadsfullt. Vi hade två flicknamn som vi valde mellan men för oss var hon Juliette från allra första ögonblicket. Med tiden har det blivit Jullan men fortfarande bär hon sitt namn med värdighet. Denna tjej förgyller vår tillvaro och lyser upp en gråmulen dag med att bara finnas till. Ambitiös, mogen, ödmjuk, omtänksam, ja hennes positiva sidor är oräkneliga. Visst finns det någon enstaka baksida men skam vore det väl annars. Idag är hennes stora dag och hennes fyra riddare har uppvaktat henne. Stora kalaset blir på söndag och då vet ni som läst min blogg tidigare vad det vankas för mat...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar