I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

onsdag 26 februari 2014

Chefen!

Jag har världens bästa chef! Så är det! Hon är närvarande, stöttande och inkännande. När droppen är på väg att rinna över är hon där och torkar upp. Om det känns övermäktigt och för tungt att bära är hon där och lyfter. För lyfter oss det gör hon. Vi spänner våra bågar och siktar högt och med hennes förväntningar och förtroende når vi högre ändå.
Häromdagen brast mitt tålamod och dagen efter plåstrade chefen om det och jag är åter på banan med hopp om att det kommer att ordna sig.
När jag sedan sitter och tittar runt på mina kollegor i personalrummet slås jag av häpnad. För här finns inga dåliga lärare! Här finns egagerade, välutbildade, kompetenta lärare som står redo varje morgon och tar emot en påse konfekt. Däri finns både sött, surt och salt och det fixar vi varje dag.
Slutsatsen blir att en superbra chef ger superbra kollegor som i sin tur tar hand om härliga ungar = Stocksätterskolan. ;-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar