Jag väljer själv!

I går var det vår, idag är det sommar. Frukost på altanen i gassande sol. Tänk ändå att livet är så underbart att leva. Jag hörde någonstans att folk blir stressade av att andra tycker att livet är bra men jag frågar mig: Hur påverkas vi då av att andra har det jobbigt eller svårt. Visst skulle jag kunna skriva om mina bekymmer och dela med mig av livets sorgeämnen och det gör jag ibland, men, för här är det ett stort men... Mina tråkigheter har jag för vana att dölja inför offentlighetens ljus. Mina nära och kära ser mina baksidor och mina svackor, det räcker nog så. Det är ju också de som får mig att le igen och inse att livet pockar på och är värt att leva. Det är inte så att livet alltid är en dans på rosor, man kan segla på små, rosa moln också. Skämt åsido! Visst har rosorna taggar och visst regnar det även från de små, rosa molnen ibland. Men att få skriva om det viktiga i livet, livet självt och att få välja orden som är designade för min känsla, det är för mig en ynnest och det mest fantastiska, jag väljer själv.