I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

söndag 11 september 2011

Vissa dagar!

Det finns vissa dagar i livet som sätter djupa spår. En del minns man med glädje, andra med sorg, några med förtvivlan och ångest. Där är dagar som man minns för något litet och det finns dagar där det har hänt något ofattbart stort. Att få barnen är de absoluta största och mest minnesrika dagarna i mitt liv. Självklart min bröllopsdag men det är alla vardagar tillsammans ändå, som är de viktiga. Dagarna med sorg minns man så småningom med vemod och sorgen bleknar med åren. En del händelser är mer personliga än andra och det som hänt, positivt eller negativt, berör bara de närmaste och en själv. Så finns det tillfällen, händelser, dagar som vi alla delar. För tio år sedan, idag, så skakades en hel värld av fruktansvärda händelser. Vi bär minnet av detta hemska med oss, världen över och det skapar ett osynligt band mellan så många av oss. Låt oss hoppas att dessa tillfällen inte blir fler, då vi skakas ända in i själen utan att det som skapar vår gemenskap är något att minnas med glädje.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar