I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

söndag 7 augusti 2016

Sista skälvande...

Sista dagen! Dagarna har rullat undan som ett bowlingklot i sin bana men visst har det varit strike så gott som var dag. Sista kvällen var tänkt att tillbringa på Kriziks fontän till tonerna av Queen men... Ja, ibland tror en sig om mer än det faktiskt är möjligt. Efter att ha gjort New Town och Old Town, shoppat, fikat på terrass, ätit italienskt, tittat på det berömda astronomiska uret och bara strövat, ( i väldigt många timmar) fanns inte riktigt kraften att ladda om kl 23 på kvällen. Det blev mackor och mys på hotellet i all sin enkelhet och som en värdig avslutning på en fantastiskt resa. Visst finns det massor kvar att se av Prag men det är också en anledning att återvända. Nu rörde jag aldrig vid plaketten på Karlsbron för där var så många fler som önskade sig tillbaka men några vårdagar i Prag känns som en god idé. Vad var bäst och vad var bottennapp, ja egentligen var allt väl. 30 grader på tåg nja, Gula marknaden i regn, nej och kanske inte ens alls i ärlighetens namn. Petrinkullen elva av tio, jazzbåt likaså. Strosandet i, enligt mitt tycke en av de vackraste städerna, var också en av höjdpunkterna. Det absolut bästa var dock att få dela alla dessa upplevelser tillsammans med några av mina allra käraste och att de ville dela det med mig. Nu är väskan packad, de så vanliga resefjärilarna har återvänt till min mage och nu väntar bara taxi, flyg och bilfärd så är vardagen tillbaka och jag i den om än med många fler fina minnen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar