I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

torsdag 20 september 2012

Det går utför!

Det är inte lätt när det är svårt och det är inte alltid så svårt som man tror utan egentligen ganska lätt. När det är svårt är det inte lätt att se en väg ut och är det för lätt är det svårt att se meningen. Allt är lätt om man kan det men då kan också minsta motgång bli svår. Och är det för svårt är det lätt att inte ens skåda den minsta lättnad.
Det är när hindren känns aningen för höga och backen upp inte ens visar tendens till att luta neråt som det behövs någon som kan vinkla det hela lite. För när svårigheterna finns i ens huvud så tilltar de till en dimension som tenderar att spränga alla gränser. När det så äntligen uttalas och kommer ut i en annan vinkel finns det möjlighet att se en lutning som får saker att rulla lite mer av sig själv. I mitt huvud lät allt detta helt glasklart men när jag ser dessa ord i skrift anar jag att röran i mitt huvud är värre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Hursomhelst så har vissa saker intagit en annan vinkel och jag känner att backen börjar närma sig kulmen och planar ut och kanske kommer det så småningom att ge lite utförkänsla, även om jag kanske egentligen inte vill att det ska gå utför, bokstavligt talat alltså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar