I dag när jag kom till jobbet möttes jag av något som berörde mig djupt. Två äldre elever hade varit och hälsat på dagen innan när jag hade gått hem för dagen. På min whiteboardtavla skrev de istället en hälsning. Med min kamera förevigade jag detta som värmde mitt hjärta och gav mig en klump i halsen av lycka. Detta ska jag spara och ta fram när himlen och tillvaron är grå eller när jag tvivlar på det jag gör. För det jag gör, gör jag för att sätta fotspår hos mina elever och när de känner saknad över vår tid tillsammans då känner jag mig nöjd. Tack tjejer jag saknar er också, MASSOR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar