Att få vara ensam en stund, tänka sina egna tankar eller inte tänka alls är något vi alla behöver, tror jag. Ensamhet behöver inte alltid vara något negativt, men visst är självvald ensamhet något helt annat än ensam ensamhet. Att vänta är också tudelat, att vänta på något gott, att ha något att se fram emot behöver vi alla ibland för att stå ut med den grå vardagen. När väntan stannar upp en själv, blir till ett hinder och något självklart för andra då är väntan inte så fascinerande längre. Ibland är väntan en transportsträcka vilket kan vara helt ok men när väntan förväntas av en då blir det som ett vakum som inte leder till annat än frustration. Tiden står inte stilla för att vi väntar men heller går aldrig tiden så fort som i väntan - på något gott. En självvald ensamhet får tiden att flyga och när en är ensam på riktigt då går klockan i snigelfart. Tillvaron är komplex och vi med den. Tiden går oavsett ensamhet eller väntan och vad är väl en bal på slottet och inget är som väntans tider...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar