Vi slänger oss med en massa klyschor om livet, hur det ska levas och tas vara på. Kloka ord, ordspråk, lärande, pekfingerpekande, hyttande och välmenande ord. De dyker upp lite varsomhelst, i sociala media, på vykort, i speciella böcker med vackra omslag, på tröjor och smycken samt i det sagda över en god kopp kaffe. Du tar väl vara på dagen, lev som var dag är din sista, i morgon kan det vara försent etc etc. Ibland känns dessa ord bara just klyschiga, lite slitna och för väl använda. Framkastade, lite krystade och kanske värst av allt; kommersialiserade. Och ändå står dessa ord och meningar för något vi borde ta på största allvar, nämligen livet. För de där utslitna fraserna säger egentligen bara det vi inte vill höra - sanningen. Rent krasst är det så, dagen idag är borta imorgon, om imorgon vet vi ingenting och varje ny dag är en gåva. Det är så lätt att avfärda, rynka på näsan och flina lite överlägset åt alla dessa "kloka ord" och framförallt när livet rullar på. När det blåser lite kan vi fortfarande sätta oss över och ta livet för givet och det är inte förrän stormen river upp oss ur vår fastvuxna, bekväma vardag som insikten slår oss - livet är bara till låns. Vi fattar inte fast så många innan oss varit med om stormen, ryckts upp ur vardagsslentrianen och förstått värdet av var dag. Det är som en läxa vi måste lära själva, uppleva och överleva stormen för att se värdet av de klyschiga orden eller egentligen vad de faktiskt står för och leva efter mottot. Det må vara klyschigt, kommersialistisk och aningens missbrukat men det har sin mening precis som livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar