Ondskans fula tryne...

Sportlovet är här, den efterlängtade snön likaså och den gnistrar ikapp med februarisolens strålar från en klarblå himmel. Samma blåa himmel som spänner över hela världen men på sina håll skyms av ondskans fula tryne. Rösterna på tv:n är allvarligt, lågmälda och oron ligger där som en djupt rynkad panna. Bilder och filmer visas om och om igen och från soffan är det omöjligt att förstå eller begripa vidden av det som händer. Bland alla dessa röster av militärisk expertis, journalister och andra väl pålästa och kunniga tränger röster genom från den "vanliga" människan, den drabbade som är där mitt i helvetet. Där är tonåringen som till varje pris vill ha sin hund med i flykten, där är barnet som undrar hur det blir med födelsedagskalaset och där är den gravida kvinnan som blek av oro och rädsla berättar om en bro som sprängdes därifrån de nyss kom. Det blir påtagligt på riktigt när de "vanliga" människorna fyller vägarna i kolonner, dragandes, släpandes de ägodelar de tror sig ha mest nytta av eller har svårast att skiljas från. Barn som bär på sina gosedjur som en trygghet att hålla i när resten av deras värld rämnar. Bilderna som kablas ut är skrämmande, fasansfulla och berörande. Fäder, unga män, äldre män som håller om sina familjer, sina barn och kära, tar farväl, helt ovissa om när de ses igen. En del bilder ger ändå hopp om mänskligheten, hur gränser och famnar öppnas upp för att ta emot alla dessa som lämnar en mardröm bakom sig men ställs inför nya utmaningar framöver. Många av de mänskliga röster som hörs är modiga, fulla av kampvilja men där hörs också den bakomliggande tonen av sorg, raseri och ofantlig oro. Vi som inte är där, inte ens i närheten, vi som har en tv mellan oss och det som verkligen sker kan aldrig förstå men vi kan alla göra något. Skänk en slant, sprid uppmaningen till andra, prata med nära och kära, var källkritisk och fortsätt följa händelsernas utveckling. Det som händer nu fördöms av världen runtom och vi kan bara hoppas att det gör skillnad innan än fler liv går till spillo, än fler familjer splittras och att ljudet från resväskornas rullande hjul återigen får betyda något positivt.