Varje dag går jag med lätta steg till jobbet. Huvudet är fullt av kreativa ideer och pedagogiska förväntningar. Ryggsäcken är tung och kassarna är fulla av verktyg så att jag är väl förberedd på vad än må komma skall. När jag går hem är stegen aningen tyngre, bördan inte lättare och tankarna hotar att spränga huvudet i bitar. Jag älskar mitt jobb! Det är omväxlande, givande och utmanande. Jag är nöjd med det jobb jag gör men ändå räcker det inte till. Hur mycket jag än gör, hur mycket tid, själ och hjärta jag än lägger ner går det alltid att göra mer. När något är gjort fylls det på med något nytt. Kraven ökar, administration och dokumentation tar över, kunskapshålen ska fyllas och förmågor ska utvecklas. Mitt i allt detta finns barnen, med samma behov som alltid, en sko behöver knytas, ett plåster måste på, en konflikt ska lösas och en famn behövs till tröst. Det står inte i läroplanen och är inte lönegrundande men det är det som sätter guldkant på mitt jobb och ger mig syret att orka fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar