Norrlandsgäster!

Så har vi fått "storfrämmat". Släktingar, till maken, från Norrland har landat hemma på gården. Vi träffas inte ofta men det är inget som märks. Det pratas friskt och ohämmat om ditten och datten. Det största kruxet är att försöka undvika att härma deras underbara norrländska. De åker ingenstans utan de "far" och det är inte frågan om var sakerna är utan "vars" de är. Det är en sådan härlig melodi i dialekten så det är stört omöjligt att inte sjunga med. En få försök å håll sig till närkingskan så gott de gå.