I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

fredag 15 juli 2011

Bullbak!


Utanför skvätter det vatten och himlen är ogenomträngligt grå. Det innebär, för mig och dottern, BULLBAK! Frysen bara väntar på att matas med något gott till kaffet. Ja, kanske inte bara frysen. Det finns ju några som faktiskt älskar lukten av bullbak och fullkomligt frossar i "bullsnuttar" och varma bullar med mjölk. För er som inte vet vad en "bullsnutt" är, kan jag berätta att det är yttersta änden av den hoprullade degen. Den biten som inte riktigt kan bli en bra bulle. Det är den lilla "snutten" som så enkelt slinker ner som en smakbit. Nåja idag blir det andra bullar av dem eftersom "provsmakarna" endera jobbar eller sover. Hembakta bullar är kärlek, säger en av mina käraste vänner och jag håller med. Mina bullbak sker av kärlek till min familj eftersom jag vet hur högt de uppskattar det och min självkänsla mår bra när jag hör deras lyckliga "Mmmm. bullar!" och hur de smaskande trycker i sig bulle efter bulle. Dessutom förklarar de sin kärlek till "mamman som bakar de godaste bullarna i världen!" Det är värt!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar