Tänk om jag kunde stänga av alla måsten. Om jag kunde bortse från alla högar som måste göras. Om det där som väntar på mig kunde vänta ett tag till. Tänk om jag kunde göra det jag vill och önskar först. Skjuta allt åt sidan, strunta i dammråttorna, strykhögen och den eviga tvättmaskinen, matlagningen, disken och kanske framförallt lära mig att säga nej. Därborta, därframme, om en stund, sedan och senare kommer aldrig för där kommer nya måsten att ta itu med innan sedan kommer. Det finns heller ingen annan än mig själv att skylla på. Jag är den jag är och det jag gör eller inte gör bär jag ansvaret för själv. Det jag gör är också vad som gör mig till den jag är. Jag styr och ställer, vill gärna ha saker på mitt vis, prylarna där jag ställer dem och i min ordning. Alla måsten är en del av livet men jag och många med mig får inte låta dem styra och ta överhanden över lust och nöje. Ändå finns lyckan också i att säga ja, att finnas och göra måsten för någon annans skull. Dock måste jag lära mig att släppa mina måsten och låta någon annan göra dem istället för mig - för min skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar