Antavlor och ansedlar i långa banor. Släktträd höga och vida världen över. Spännande namn och levnadsöden glimtar till bland alla Eriksson, Larsson, Ersson och Svensson. Brita Cajsa avlöser Stina Cajsa som i sin tur varvas med Stina Lovisa och Maria Josefina. Det är som att hitta en nål i, den numera berömda, höstacken. Kyrkböcker med födda, vigslar och döda. Husförhörslängder och församlingsböcker! Här finns allt man vill veta och kanske sånt man inte vill höra talas om. Där står, svart på vitt, att min farfar Erik Larsson faktiskt är född. Med snirligt vacker handstil kan jag läsa hans namn och vilka hans föräldrar var. Fantastiskt! Det är en sådan kick att läsa detta, som är skrivet för mer än hundra år sedan men som är så nära förknippat med vem jag är. Han vars hand jag fick lägga min lilla i och med skräckblandad förtjusning bjuda hästen Holvina på en sockerbit. Släktforskning väcker minnen till liv, ger fantasin något att frossa i och knyter ihop en förfärlig massa lösa trådar. Helt klart är också att det är beroendeframkallande och också som brukligt - en verklighetsflykt, som det kan behövas lite av ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar