Nyp mig hårt i armen!

Jag kan inte tro att det är sant men det är det. Det är otroligt, men otroligt roligt. Än en gång har jag tillsammans med min klass nått final i Webbstjärnans tävling. Helt galet! Jag har inte ord som räcker till för den känsla som jag känner. I mitt klassrum har vi gjort en resa i lärande och vår blogg har varit ett hjälpmedel att nå våra mål. Delaktighet och inflytande är ledorden och innehållet är elevernas. Att jag får vara en del i detta är en ynnest och ger en kick värd namnet. Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag drömma om detta när jag var med och drog i gång bloggande för flera år sedan på vår skola. Då var det texter skrivna i ordbehandlingsprogram, utlagda på skolans hemsida i pdf-format. Nu är det wordpress-bloggar med alla funktioner man kan önska sig. Vad jag inte visste då var att den hisnande resan bara hade börjat.