Sitter bekvämt tillbakalutad med ett myller av passagerare, lyftande av väskor och småprat omkring mig. Tänker blunda ett slag och öppna ögonen i ett annat land, förhoppningsvis. Tror att jag har koll på läget och bara längtar efter att ta London med storm.
I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.
Hur många?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar