I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

måndag 5 september 2011

Vemod, längtan & förväntan!

London -  here we come again!
Tre vackra ord som är så förenade med varandra. Tillsammans och var för sig är de vackra och så betydelsefulla. De förenar känslorna inför möten och avsked. Det finns alltid en längtan efter något eller någon. Ibland kan man sätta ord på sin längtan, ibland är känslan mer - en känsla! När man väl står inför att det man längtar efter är på väg att hända, då övergår längtan till förväntan. Åh, vad tiden går fort när man ser fram emot något med förväntan. Och så är det förbi, mötet, resan eller bara just det där tillfället och då fylls man av vemod. Vemod över att något är över och förbi men också för tiden som försvann. Så fylls snart åter tanken på något eller någon och man längtar igen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar