I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

söndag 14 september 2014

Jag mår illa!

Vi har åsiktsfrihet och det försöker jag respektera men jag får också ha en fri åsikt och får fritt välja vems åsikt jag kan respektera. Och jag varken kan eller vill respektera någon eller några som tycker att deras välfärd står och faller med humanitet mot flyktingar. När jaget är viktigare än solidaritet och olikheter ses som ett hot då brister min förståelse och respekt. Jag mår illa över dessa åsikter och har svårt att respektera personen bakom. Tack och lov att majoriteten av Sveriges människor, oavsett politisk färg, visar upp ett humanismens ansikte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar