I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

fredag 12 september 2014

Ensam är inte stark!

Det är när det kör ihop sig, strular till sig eller bara blir aningen för mycket som man inser hur värt det är med goda kollegor. Kollegor som stöttar, som lyssnar och erbjuder en axel att luta sig mot när allting annat snurrar för fort. Att få utbyta tankar, ideer och få nicka igenkännande tillsammans när upplevelserna är desamma. Ofta känner man det tunga ansvaret själv och det är skönt att bara få dela bördan om så bara genom samtal. Ibland kan det kännas tufft att blotta sina tillkortakommanden och svagheter men likväl kan det vara svårt att dela med sig när man lyckas. Varje dag går jag till jobbet i trygg förvissning om att jag möter fantastiska kollegor med olika kompetenser och kvalitéer.  Alla väldigt olika men alla med samma mål, att få våra elever att må bra och känna sig trygga samt utvecklas i sitt lärande. Dessutom tror och hoppas jag att vi alla är beredda att vara den axeln eller det där örat när vår kollega behöver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar