I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

måndag 28 december 2015

Snö!

Så kom den då äntligen, snön! Den vita, efterlängtad av många, avskydd av andra. Det finns inte så mycket som triggar människor i juletid som den uteblivna snön eller när den väl behagar falla över vårt mörka vinterlandskap. Vad vi än må tycka så lyser den upp i mörkret och vad är härligare i jullovstider än barns skratt i pulkabacken. Visst svär de på gatan gubbarna och tanterna, svettandes, med snöskyffel i högsta hugg. Omvartannat kastande snö och kanske också en och annan avundsjuk blick på grannens snöslunga. När snön väl är skottad och ligger gnistrande över slott och koja är det nog ingen som inte tycker det är vackert och sagolikt. Den döljer det grå och lyser upp det mörka, precis det vi behöver i midvintertid.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar