En hösttermin är till ända - igen. Återigen samlas vi kring den traditionella julavslutningen, det vackra och unika julspelet. Som sig bör bjuds det till tårta efteråt och som vanligt delas den årliga julblomman ut. En av kollegorna håller ett fint tal om vår skola, hur bra den är och om hur vi trivs och att förtjänsten ligger hos en god ledning. Vackra ord tillsammans med en vacker blomma. Men det är inte bara vackra ord. Jag ser mig omkring. Runtom mig ser jag goda pedagoger, var och en med sina styrkor och kompetenser. Det slår mig att vi är som riktigt dyr, fin konfekt i en vacker ask. Alla har sin plats, sin smak och det finns bara en av varje sort. Rektorn är asken som omsluter oss och ser till att alla får den plats som krävs och som passar bäst. Där finns de som lyser upp i asken och där finns de som det tar lite tid att upptäcka men alla har de det goda inuti gemensamt. En salig blandning där ingen är den andre lik, där var och en är helt unik. Varm i hjärtat och med en klump i halsen av stolthet känner jag mig uppfylld av att få vara en del av detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar