"Pärakotten"!

Jag var tio den sommaren. En sommar jag minns med värme och glädje. Det var inte bara solens strålar och badvattnets blåa, ljumma vatten som gav den sommaren lite extra glitter. Nej, just den sommaren fick jag tillbringa några dagar med mina kusiner och moster och morbror. I mina ögon var de den perfekta familjen. Min moster var gullig och klädde sig alltid fint, min morbror var alltid glad och skämtsam. Kusinutt Lena var söt som socker med bruna ögon och blont hår och sist och minst lilla, goa ljuvliga Pär.

Vi bodde i deras pyttelilla sommarstuga, som bara bestod av ett rum. Trångt men mysigt. Sol och bad och promenader i kohagar. På Mullhyttemarken köpte min moster ett par vita sandaler till mig och jag var så stolt och lycklig. Jag hade dem tills de föll isär.
Vi åt "franskakakaka" och "jordgubbegubbgubb" och det var den sommaren som vi myntade smeknamnet "PärakottenPärPär".