I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

lördag 2 maj 2015

Öde!

Mycket mystiskt att åka helt allena på en buss i London - i rusningstid. Med min fantasi skenandes kan det egentligen sluta hur som helst. Tur att jag har med mig dottern som håller mig kvar i verkligheten. Hursomhelst är det ganska skönt att sitta i en tom buss och ha lämnat Londons larm utanför för en stund.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar