Jag är nog inte särskilt bra på det här med välgörenhet. Visst ringer jag ibland och röstar och på så vis skänker en liten summa till något behjärtansvärt. Det händer att jag stoppar en slant i någon bössa här eller där. Men inte gör jag så mycket jag borde, inte tillnärmelsevis nära ens. Det handlar inte om att inte kunna eller ha möjlighet utan det bara inte blir av. Tänker ibland på att bli fadder men... och så kommer jag inte längre än till tanke. Sonen blev fadder till en panda häromdagen och jag kan bara beundra viljan av att hjälpa de som inte kan hjälpa sig själva. Stundtals drabbas jag av dåligt samvete för att jag inte gör mer. Jag tänker inte hitta på några ursäkter varken ekonomiska eller principiella men jag önskar att hjälpen med all säkerhet kommer fram. Dock kantas ibland hjälpens väg av kostnader och korruption och ibland är slutdestinationen inte den tilltänkta. Som tur är finns det eldsjälar därute som förändrar enskilda människors liv och med det också världen. Jag önskar att det fanns fler miljonärer som Bill Gates men också att vi andra fortsätter med bäckar små... Vem vet en dag kanske det en dag blir dags för ett fadderbarn. Tills dess får det bli en slant här och en där och något för de behövande runtom i vardagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar