I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

måndag 9 mars 2015

Upphittad eller borttappad!

Jag har en kollega, ja eller mera bestämt en vän, en förtrogen kan man säga. Våra liv är ordentligt sammanflätade, framförallt genom våra barn. Och det är en alldeles egen historia. Det jag vill komma fram till är att denna goa människa är så otroligt positiv. Hon ser ljust på det mesta. Det är inte så att hon gått genom livet helt skyddad utan tvärtom. Många är de prövningar hon fått gå genom och ändå så nöjd och glad. Hon sprider ljus och glädje med en innerlig värme som får polarisen att smälta. Häromdagen skrev någon ett meddelande på vår anslagstavla om en nyckel. Åh, är den upphittad! säger min vän förhoppningsfullt. Men det var den inte såklart, den var borttappad. Detta är dock ett signum för min vän. Oavsett så har hon en positiv syn och tror det mesta om gott. Jag är innerligt glad över att hon finns i mitt liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar