Nu är stunden obevekligen inne. Sommaren står än i blom men den välbehövliga vilan närmar sig sitt oundvikliga slut. I morgon kommer allt återställas till vardag även om det dröjer till oktober innan sommartiden officiellt ger vika för vintertid. Känner, som alltid, ett vemod över att allt gick så fort men en lycka över minnena. Dessutom känner jag en oerhörd glädje och förväntan inför morgondagen. Jag är också innerligt tacksam över att ha ett jobb och arbetskamrater som får mig att känna så. Det är med lätta steg jag går till jobbet i morgon om än det är med ett visst vemod jag släcker lampan och kryper till kojs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar