Tänk att det är så! Det där lilla knytet, med svarta ögon och rosa naglar likt de små snäckorna på Långasand, blir 16. Efterlängtad och innerligt älskad kom du till oss en tidig höstmorgon som ett glittrande ljus i höstens mörker. Varje dag njuter jag av den gåva du är. Jag har dig bara till låns men jag är lycklig över att få se dig växa och få växa med dig. Du delar ditt liv med mig och jag förundras över hur fint vi har det - du och jag. Vi är mor och dotter men också de allra bästa vänner och pratar om ditt och datt, djupt och ibland lågt, men pratar gör vi. Våra stunder tillsammans är de mest värdefulla och bara vetskapen om att du finns gör mig varm. Du är mitt plåster när jag blöder, du är min filt när jag fryser, du är min sol när det är mörkt och du är en stor, stor bit av mitt ♥. Jag älskar dig Juliette!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar