Dags igen!

Så har det åter blivit tid för att ta till tangenterna igen. Bokstäverna pockar på min uppmärksamhet och bara väntar på att jag ska forma dem till ord. De är som pusselbitar som ligger huller om buller och bidar sin tid att fullända bilden.  Med förundran låter jag alla dessa bokstäver och ord bli till meningar som i sin tur har en mening. Förnöjsamt njuter jag av att höra "ticket" av tangenterna som egentligen inte är några tangenter utan klickbara rutor på en skärm. Tekniken har inga begränsningar. I går kamera eller telefon eller platta, idag allt-i-ett. Det finns inga hinder mer än möjligtvis tiden men den ska jag övervinna. Nu ska måstena få vila och lusten spela fritt. Mitt nya måtto: gör det du vill göra först och låt måstena vänta till i morgon. Bara nu inte mitt skrivande blir ett måste...